Den tidigare tjänstebostaden
Den östra delen av nedervåningen visas inte för turister och är alltså inte öppen under den dagliga besökstimmen eller vid bokade visningar. Däremot är salongerna öppna på kulturkvällar, konserter och Afternoon Tea.
Familjebostad till 1950-talet
Denna del av huset inrymmer fyra salonger som används som sällskapsutrymmen vid större sammankomster, därav namnet Sällskapsvåningen. Tidigare har detta bland annat varit en del av riddarhussekreterarens tjänstebostad. Den sista familjen som bodde på Riddarhuset flyttade på 1950-talet.
Charles-Emile von Oelreich var den siste riddarhussekreteraren som erbjöds tjänstebostad på Riddarhuset. Tanken kittlar, hur var det egentligen att bo på Riddarhuset och såg det likadant ut då som nu?
Sonen Jan von Oelreich kan berätta. Han var två år när han flyttade in på Riddarhuset 1935.
Man kan tro att Jans klasskamrater gärna kom till Riddarhuset för att leka. Otaliga var de äventyrliga strapatserna i det stora huset. Jan lärde sig att cykla i den stora entrén, Stenhallen, och kommer ihåg hur han och systrarna åkte kana nerför Riddarhustrapporna på de mörkläggningsskivor man hade för fönstren under krigstiden.
År 1952 flyttade familjen därifrån och sedan dess har tjänstebostaden använts som sällskapsvåning vid festligheter och konserter.
I en intervju med Carl Jan Granqvist berättar Jan von Oelreich om sin barndom och låter oss se fotografier ur familjealbumet.
Donerad inredning
Våningen genomgick en grundlig restaurering på 1990-talet. Inredningen består av möbler och konstverk som donerats till Riddarhuset, bland annat en stor samling porträtt, den så kallade rålambska samlingen.