För ätter adlade före 1809 års regeringsform gäller, med några få undantag, de regler som framgår av det av Kungl. Maj:t utfärdade sköldebrevet. De innebär att efter den först adlade, respektive den först upphöjde (till greve eller friherre) får alla hans i äktenskap födda barn samma adliga värdighet från födseln. Av barnen är det dock bara sönerna som kan föra adelskapet vidare. Det kallas den agnatiska principen. Adelskapet går på manslinjen i rätt nedstigande led. Efter 1809 års regeringsform gäller en ordning som mer liknar den brittiska på det sättet att efter den först adlade går adelskapet vidare först vid dennes död och då endast till den då levande äldste manlige avkomlingen. Sådana ätter benämns vanligen för § 37-ätter och i dessa ätter är alltså bara en person i sänder adlig. Ibland kan en viss stavning, till exempel prefixet ”af” vara förbehållet den som för närvarande innehar adelskapet. Adelskapet kan gå sidledes, till exempel till en kusin, från den som dött utan egen manlig avkomling.

Det finns i dag ungefär 28 000 personer som tillhör de på Riddarhuset introducerade ätterna. De är uppdelade på 657 ätter varav 46 är grevliga, 131 friherrliga och 480 tillhör lågadeln. De 16 så kallade kommendörsätterna räknas till lågadeln.

Vad adelskapet innebär för respektive person är högst individuellt. Det finns ett par förmåner förknippade med att tillhöra en på Riddarhuset introducerad ätt, som till exempel möjligheten att söka stipendium under studietiden eller att kunna söka understöd. Många ättemedlemmar gläds åt att det finns så mycket dokumenterad historia om deras släktingar och anser att det är den största behållningen med att vara adlig.

Nej. Det förekommer däremot att ättemedlemmar av olika skäl vill ta avstånd från Ridderskapet och adeln som institution. Ättemedlemmar som inte vill betala kapitationsavgift eller ta del av Riddarhusets verksamhet och utskick av exempelvis korrektur till Adelskalendern måste aktivt meddela det till kansliet. Det går dock inte att avsäga sitt adelskap.

Adelskalendern bygger på uppgifter som finns i Riddarhusets genealogier, de officiella stamtavlorna. Den genealogiska avdelningen får uppgifter från Skatteverket (genom ett konsultföretag) där medlemmar som är bokförda i Sverige är registrerade. Alla folkbokföringsuppgifter är offentliga. Avdelningen får också in information och uppgifter genom forskning rörande ätter utomlands. Detta material kompletteras av svaren på de korrektur som skickas ut till samtliga levande, myndiga personer som upptas i Adelskalendern. Riddarhuset tar även löpande emot uppgifter från ättemedlemmarna angående ändrade förhållanden.

Nej. Adelskalendern redovisar bland annat kvinnor som varit gift med adlig man (och då räknas tillhöra mannens ätt) men sedan skiljt sig, det vill säga inte längre tillhör mannens ätt. Detta sker om paret har gemensamma barn. Ingifta män är inte heller adliga men står med i kalendern. Av de personer som ingår i paragraf 37-ätterna är det endast huvudmannen som är adlig. Övrigt personbestånd redovisas då det finns en teoretisk möjlighet att någon av de andra personerna i ätten kan bli adlig (vid huvudmans frånfälle). I Adelskalendern redovisas alla medlemmar av den introducerade adeln, oavsett personlig inställning till adelskap eller eventuellt namnbyte.

Allt som har med adelskap att göra har ett historiskt arv som regleras av beslut som fattades för länge sedan. Adelskapet och principen hur den överförs från en generation till en annan bygger på något som en gång bestämts av Kungl. Maj:t, det vill säga sköldebreven. Reglerna är produkter av sin samtid och ska ses i en historisk kontext. Adelskapet ärvs till inom äktenskapet födda barn och kan endast föras vidare på manslinjen. Enligt dessa regler tillhör alltså varken adopterade barn, sambobarn eller adliga kvinnors barn med icke-adlig man de på Riddarhuset introducerade ätterna. Riddarhusets uppgift i Adelskalendern är att redovisa den svenska introducerade adeln. Därför finns inte uppgifter om adliga döttrars barn, sambobarn och adopterade barn med.

Adelskalendern är en presenskalender, en matrikel, och redovisar med andra ord alla nu levande ättemedlemmar av den svenska introducerade adeln och hur de är släkt. Generellt sett stryks avlidna män utan barn och avlidna kvinnor ur kalendern. Bland de som står kvar finner vi de vars make/maka är i livet, och kvinnor som är mödrar eller svärmödrar till nu levande personer. Allt grundar sig på Riddarhusets stamtavlor och i dessa redovisas alla, levande som döda, från personen som adlades fram till i dag.

Ja, om den blivande maken tillhör en på Riddarhuset introducerad ätt. Dessa uppgifter skickas dock inte till Riddarhuset från folkbokföringen. Därför är det viktig att ni själva meddelar Riddarhusets kalenderredaktör att ni har gift er och att ni har gemensamma barn sedan tidigare så att dessa uppgifter förs in korrekt i stamtavlorna och i Adelskalendern. Kalenderredaktören nås på tel. 08-723 39 96, ak@riddarhuset.se.

Alla som tillhör de på Riddarhuset introducerade ätterna kan söka stipendier. Stipendiernas syfte är att i första hand stödja ungdomars studier på universitets- och högskolenivå. Många stipendier förutsätter studier på heltid och under minst ett helt läsår. Antalet stipendier för utlandsstudier är begränsat. Man behöver inte ha direkta familjeband till stiftaren eller veta vilken fond man ska söka. Riddarhuset hjälper till att hitta rätt fond.

Understöd kan sökas av de ättemedlemmar som enligt skattelagstiftningen anses vara behövande. Generellt kan sägas att personer med låg pension räknas dit. Tipsa gärna släktens äldre om denna möjlighet!

Ansökan om stipendier och understöd helt digitalt genom inloggning med BankID via en länk på Riddarhusets hemsida. Länken finns tillgänglig under ansökningsperioden 1 juli-15 oktober varje år.

Den digitala ansökan ska vara fullständigt ifylld, innehålla samtliga uppgifter och intyg som efterfrågas och vara riddarhusdirektionen tillhanda senast den 15 oktober.

Riddarhuset välkomnar ansökningar som lämnas tidigare. Utbetalning sker under andra kvartalet påföljande år.

När företrädesrätt åberopas till fond med anledning av släktskap till testator/testatrix ska släktledning/härstamning bifogas ansökan.

Endast ättemedlemmar och tillhörande släktföreningar får hyra Riddarhuspalatset. I vissa enstaka fall tillåts även organisationer att hyra lokalerna. Riddarhuset hyrs inte ut för studentfester, däremot går det bra att anordna studentmottagning. Det är inte tillåtet att röka i Riddarhuset och lokalerna är inte handikappanpassade. På grund av slitage på golvet får dans inte längre ske i Lantmarskalkssalen. De flesta väljer att förlägga dansen till Stenhallen i stället.

Vi rekommenderar alla som är intresserade av att boka tid i Riddarhusets bibliotek för släktforskning att de först studerar Elgenstierna och därefter kommer till Riddarhuset. Det går att boka tid i Riddarhusets referensbibliotek och där ta del av det material som finns på Riddarhuset. Tid bokas genom riddarhusamanuensen, tel. 08-723 39 97, genealogi@riddarhuset.se. Riddarhuset är intresserat av att ta del av ny forskning och tittar gärna på materialet.

Levande ätters vapen presenteras i vår ätte- och vapendatabas, Minerva. Om det gäller utdöda ätters vapen hänvisar vi till ett besök hos oss eller till ett bibliotek där referensverk finns.

Riddarhuset ser det inte som skäligt att usurpera utdöda ätters namn då nuvarande namnlag är generös och lämnar stort utrymme för egna nykonstruktioner av namn. Den som adlades en gång i tiden fick sitt unika adliga namn med villkoret att endast han och hans äkta bröstarvingar skulle få använda namnet. När ätten sedan dog ut hölls ett speciellt begravningstal där det tydligt uttalades att ingen någonsin mer skulle få använda namnet och vapenskölden. Riddarhuset ser gärna att alla respekterar dessa händelser och bevakar därför även de utdöda ätternas rättigheter.

En kvinna som föds adlig behåller sin födelserätt hela livet, oavsett om hon gifter sig adligt eller inte. En kvinna som inte är född adlig men som gifter sig adligt anses inträda i makens ätt och är en del av ätten så länge de är gifta eller om hon blir änka, såvida hon inte som änka gifter om sig. Detta har att göra med att en kvinna förr ansågs följa sin makes värdighet. En kvinna som gifter sig med en greve blir alltså grevinna. En icke-adlig man som gifter sig med en grevinna blir inte greve, oavsett om han tar hustruns efternamn eller inte.

Kvinnor har genom historien adlats för att de ska följa sin övriga familjs värdighet. Om till exempel två bröder adlades för sina förtjänster så kunde även systern adlas för att det inte skulle vara någon skillnad mellan dem rent statusmässigt. Förr i tiden kunde sådant vara viktigt, till exempel vid giftermål. Men adelskapets principer för övergång till nästa generation har alltid varit densamma: adelskapet ärvs på manslinjen till barn födda inom äktenskapet. Detta har inte Riddarhuset bestämt, det är reglerat i sköldebreven som en gång i tiden utfärdades av Kungl. Maj:t och som fastslog adelskapet. Det betyder att en (adlig) dotters barn inte räknas till hennes ätt utan till barnens fars ätt, adlig eller icke-adlig.

Riddarhuset finansieras helt av egna medel och av den årliga avgift som manliga ättemedlemmar boende i Sverige betalar (kapitationsavgiften). Riddarhuset tar inte emot några offentliga bidrag eller verksamhetsstöd – och har heller aldrig gjort det.

Ordinarie öppettid är helgfria vardagar kl. 11–12 med förlängd öppettid under sommaren.
Vid vissa evenemang och helgdagar råder särskilda öppettider.

Entré 60 kr, 40 kr för studerande och pensionärer.

Dessvärre är Riddarhuspalatset inte anpassat till vår tids krav på tillgänglighet. Ta gärna kontakt med oss för specifika frågor eller behov, tel. 08-723 39 90.