Genealogiskt symposium 2021

Inspelningar från genealogiska symposiet den 5 september 2021

I samarbete med Genealogiska föreningen höll Riddarhuset ett digitalt genealogiskt symposium med tema Lag och rätt. Via länkarna i rubrikerna nedan går det att ta del av föredragen.

Martin Sunnqvist: Ätten och rätten – det adliga släktbegreppet
»Sveriges ridderskap och adel utgöres av de grevliga, friherrliga och adliga ätter, som på riddarhuset äro introducerade.« Men hur definieras en »ätt« rättsligt sett, och styrs definitionen av adelsbrevet eller riddarhusordningen? Det agnatiska släktbegreppet har sina rötter i antikens Rom och har genom den romerska rätten spridit sig över Europa. Till Sverige kom detta släktbegrepp på 1500-talet och ersatte då medeltidens friare sätt att uppfatta släktförhållanden. Det har sedan varit gällande under århundradena men har kommit att ifrågasätts under de senaste decennierna.

Martin Sunnqvist är docent i rättshistoria vid Lunds universitet och sysslar också med heraldik och släktforskning.

Kirsi Salonen: Fromma begäran och oäkta äktenskap – svenskt frälse inför det påvliga penitentiarieämbetet under senmedeltiden
Det påvliga penitentiariatet var ett av de medeltida påvliga ämbeten som behandlade och beviljade syndaförlåtelser och särskilda tillstånd för kristna, vilka i dessa ärenden vände sig till påven. Under senmedeltiden vände sig c. 450 personer från Sverige (inkl. nutidens Finland) till penitentiariatet. Eftersom det var dyrt att göra en ansökan till påven, tillhörde många av penitentiariatämbetets klienter det svenska frälset. Mitt föredrag handlar om innehållet i de ansökningar som svenska frälsemän och kvinnor har sänt till Rom. Bland de som ansökte finns kända personer såsom Sten Sture den äldre och hans maka Ingeborg Åkesdotter (Tott).

Kirsi Salonen är professor i historia vid Åbo universitet och specialist på senmedeltidens kyrkohistoria och rättshistoria.

Elsa Trolle Önnerfors: Om hovrätterna som adelns domstol och om testamentsmålen
Elsa Trolle Önnerfors är docent och universitetslektor i rättshistoria vid Lunds universitet. Hon disputerade 2010 på avhandlingen »Justitia et Prudentia: rättsbildning genom rättstillämpning – Svea hovrätt och testamentsmålen 1640–1690«.

Antalet testamenten ökade kraftigt i Sverige under andra hälften av 1600-talet, och inte minst den alltmer förmögna adeln utnyttjade testamentet som en rättslig strategi för att hålla egendomarna samlade inom familjen. Det medförde också att antalet testamentstvister blev allt fler och hamnade hos hovrätten som var första domstolsinstans för adeln under 1600-talet.

Även i senare forskningsprojekt har Elsa Trolle Önnerfors återkommit till 1600-talet och framför allt hovrätternas dömande verksamhet, senast i samband med att Svea hovrätt firade sitt 400-årsjubileum 2014 där hon undersökte hovrättens roll som första domstolsinstans för adeln och vilka mål som adelsmän och adelskvinnor oftast var inblandade i.

Martin Dackling: Att konservera godsen vid släkten – svenska fideikommiss under 400 år
Sverige har haft fideikommiss i snart 400 år men trots det saknas i stor utsträckning kännedom om såväl fideikommissinstitutionen i sig som de enskilda godsen. Varför bildades fideikommiss, hur förvaltades de och hur har de avvecklats? Det är frågor som ett nystartat forskningsprojekt om fideikommiss i Sverige söker besvara.

Projektet leds av Martin Dackling, docent i historia vid Lunds universitet, och involverar även historikerna Brita Planck, Göran Ulväng och Magnus Bergman.

Göran Mörner: Allt du vill veta om §37-ätter men inte vågar fråga
Begreppet »§37-ätt« om en svensk adlig ätt brukar ofta nämnas men många kan inte enkelt förklara vad det innebär. Vem är egentligen adlig – och vem har »rätt till namnet«? Hur ärvs adelskapet i sådan ätt? Kan någon annan än huvudmannen representera en sådan ätt på adelsmötet som äger rum vart tredje år? Skall man kanske använda termen »släkt« i stället för »ätt«? Hur tituleras makan till en man tillhörande en §37-ätt? Vad är skillnaden mellan det relativt okända begreppet »primogeniturätt« och §37-ätt? Jag skall även berätta om ett nyligen upptäckt undantag från villkoren i §37 i 1809 års regeringsform.

Göran Mörner är riddarhusgenealog sedan år 2010.

Christian Pfeiff: Riddarhusets stiftelser
Christian Pfeiff, advokat i Stockholm. Sedan flera år är Christian ledamot av riddarhusdirektionen där han tillsammans med de andra juristerna i direktionen bl.a. har ansvaret för Riddarhusets arbete med de utdelningar som varje år görs från de stiftelser som Riddarhuset förvaltar. Arbetet med stiftelserna omfattar tolkning och tillämpning av de statuter som många gånger skrevs då samhället såg annorlunda ut och då företeelser och begrepp hade en annan innebörd än idag. Arbetet innefattar även genealogi och då särskilt med beaktande av de regler som är förknippade med t.ex. adelskap och ättetillhörighet.